Här kommer olika projekt som GutefårAkademin driver eller samarbetar i att beskrivas samt dess resultat publiceras.

Information och genbanksverksamhet

GutefårAkademin genomför kontinuerligt två grundprojekt som båda finansieras med stöd av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det ena delprojektet omfattar vår utgivning av tidskriften Hornfar.se samt seminarieverksamhet mm. Det andra delprojektet omfattar administration av föreningens databas och genbank för rasrena gutefår. I verksamheten ingår också att medverka till finansiering av transporter av viktiga avelsdjur. Du som har värdefulla avelsdjur kan söka stöd från föreningen.

Gutefår och rovdjur
Projektet studerar hur gutefår påverkas av olika tänkbara predatorer som kungsörn, korp, räv och kråka på Gotland.

Projektledare:
Björn Hjernquist

Ärftlighet av egenskaper typiska för Gutefåret
Projektet studerar ärftligheten av typiska egenskaper för Gutefåret samt underliggande evolutionära processer. Horntyper, hornstorlek, svanslängd, och andra morfologiska karaktärer samt beteenden kommer att studeras. Målet är att vi med den ökande kunskapen ska kunna förbättra vår bevarandeplan för gutefåret.
Projektet bygger på stora stamträd av gutefår samt kvantitativgenetiska modeller (animal breeding models) för att nå de uppsatta målen.

Projektledare:
Mårten Hjernquist
Dr Uppsala Universitet

Vad kan gutefårens DNA berätta?
DNA-forskning är ett verkligt ”inneämne” just nu. Tekniken går framåt med stormsteg och mycket ny kunskap kommer fram. Det forskas på de flesta organismer. Fåren är inget undantag. Under 1999 togs det blodprov på gutefår i Sverige (referens 1). Provtagningen var en del i en internationell studie av de nordeuropeiska fårraserna som syftade till att studera likheter och skillnader mellan raserna. En doktorsavhandling har publiceras där dessa studier ingår. Prover togs på 20 gutefår enligt uppgift i två besättningar. Man kan tycka att det hade varit önskvärt med fler prov för att öka representationen av olika besättningar och även ett noggrannare val av vilka fårindivider det skulle ha tagits prov på. Då hade vi fått en ännu bättre bild av gutefårets stora genetiska mångfald.
I forskningsprojektet analyserades 25 markörer, s.k. mikrosatelliter på DNA-kedjan. Detta är en mikroskopiskt liten andel av hela arvsmassan, men fullt tillräckligt enligt forskarna. På vilda djur analyserar man ofta ännu färre mikrosatelliter, 6-10. Att välja rätt är viktigare än antalet. Det forskarna tittar på är s.k. ”skräp-DNA” som inte kodar för några egenskaper som t.ex. pälsfärg. Genom avancerade analyser kan forskarna göra släktskapsträd och beräkna ungefärliga tidpunkter då raserna skiljde sig åt. Grunden för dessa beräkningar är uppskattningar av hur snabbt det sker förändringar (mutationer och ändrad frekvens) av de kemiska basparen i DNA-kedjan.

”Tamfåret” kom från Mellanöstern
Enligt DNA-undersökningen (referens 2) finner man det domesticerade fårets ursprung i Mellanöstern, vilket bekräftar tidigare studier. Efter domesticeringen kom fåret till Europa för ca 6000 år sedan. Ursprunget är endast fyra olika tacklinjer. Två av dessa domesticerades vid ungefär samma tid, för ca 9000 år sedan. En tredje för ca 5-6000 år sedan och den sista vet man än så länge väldigt lite om.
Intressant för oss gutefårägare är att den genetiska variationen inom dagens nordeuropeiska fårraser främst beror på de lantraser som vi bevarar. Utan lantraserna skulle variationen vara mycket liten. Det är därför viktigt att bevara lantraser, inte bara för att garantera rasernas fortlevnad, utan också för att bidra till den genetiska variationen hos ”tamfåret”. Undersökningen visar att gutefåret är en av de viktigaste raserna för den genetiska variationen hos de nordeuropeiska ”tamfåren”.

Enligt undersökningen är de nordeuropeiska kortsvansfåren tydligt genetiskt skilda från de långsvansade. Det är inte bara svanslängden som skiljer. Bland de kortsvansade finns en avskild gruppering med atlantiska raser och en annan med finska raser. I en tredje mer heterogen gruppering finns gutefåret och flera andra raser. De skiljer sig från de långsvansade raserna, men också från de finska och atlantiska. Vidare är de olika svenska fårraserna mer olika varandra än vad raserna är i våra grannländer. Detta visar återigen att vårt arbete med att bevara ett ”rasrent” gutefår är viktigt.

Fortfarande ovisst om inkorsningar
Det har ställts höga förväntningar på att vi ska kunna spåra eventuella främmande anlag hos ”gutefår” genom DNA-studier. Men något svar på den frågan får vi inte från den studie som nu genomförts och det var heller inte målsättningen med den undersökningen. Ska man kunna avslöja korsningar i femte led måste man undersöka betydligt fler markörer och individer än vad det finska forskarlaget gjort. Längre bakåt än så kräver förstås ännu fler markörer. Även de raser man jämför med måste undersökas. Detta är väldigt dyrt och kostar tusentals kronor per djur enligt de kostnadsuppgifter vi tagit fram från Korea och Thailand där det är billigast just nu.
Även om Miika Tapio är DNA-forskare och ansvarig för DNA-studien säger han att i arbete med gutefåren är det viktigare med djupgående och tillförlitliga register med tillhörande stamtavlor än att förlita sig på DNA-studier. Det är vad vi gör när vi bygger upp en databas med gutefårens härstamningar i Gutefårens Genbank. Den optimala situationen är att kunna ha DNA-studier som komplement för att fylla i eventuella luckor i registret. Men, förutom att det är dyrt, finns flera osäkra faktorer, även om man t.ex. har tillgång till gamla skinn och ben.

Björn Hjernquist
(som samlat information bl.a. genom samtal med Miika Tapio, MTT Agrifood Research Finland, forskningsledare för de finska studierna och Mårten Hjernquist, Uppsala universitet som är doktorand inom ämnesområdet).

Litteratur
1. Miika Tapio m.fl. 2005. Native breeds demonstrate high contributions to the molecular variation in northern European sheep. Molecular Ecology 14: 3951-3963.
2. Miika Tapio m.fl. 2006. Sheep Mitochondrial DNA Variation in European, Caucasian, and Central Asian Areas. Molecular Biology and Evolution. 23: 1776-1783.

Fortsatt forskning
GutefårAkademin kommer att verkar för att för fortsatta studier om Gutefårets genetiska diversitet i syfte att insamla grunddata om hur diversa olika gutefårsbesättningar och rasen är. Detta kan utröna om vi kan spåra inkorsningar och främande anlag även då det kan vara svårt om det skett för flera generationer sedan.